Angående Natalies hörsel vet vi ännu inget mera. Vi har fått kopia på rapporten från hörseltestet på sjukhuset. Det hjälper inte så mycket då man nog måste vara öronläkare för att förstå. Jag har googlat naturligtvi,s men det hjälper inte så mycket. Vad är det då jag vill förstå? Räcker det inte med att veta att hon hör dåligt och behöver hörapparat?
Jag antar att en del av mig inte vill acceptera resultatet och därför vill ifrågasätta. För mig skulle det kännas viktigt att veta vad hennes nedsatta hörsel verkligen beror på, var felet ligger. Är det neurologiskt och därför beror på hennes hjärnblödning, eller inte? Om det inte är så, har hon då haft detta sen födseln? Hennes tal är det ju inget fel på och det brukar det ju vara om hörseln är nedsatt. Hur dåligt hör hon egentligen? Finns det någon skala? Allt det där kan jag naturligtvis fråga och säkert få svar på vid nästa läkarbesök, men det är svårt att vänta.
Jag har svårt att acceptera att min goa rara lilla Natalie ska behöva fortsätta att lida av sviter efter sin sjukdom för exakt två år sedan.
Åter igen kommer det tankar som: Varför detta behövde hända? Hur skulle det ha kunnat undvikits? Dessa tankar hade vi mycket för ett till två år sedan, men när vi såg att hon återhämtat sig och var helt återställd så spelade det inte så stor roll längre. Nu kommer dessa tankar tillbaka.
Hörapparat är naturligtvis inte det värsta som kan hända, men det känns trist i alla fall. Visst har vi märkt att hon inte alltid är så uppmärksam och hon säger ofta: Va?, men det tycker jag andra barn gör med. Fast visst, hör hon inte bra så ska hon naturligtvis få den hjälp som finns. Ändå hoppas jag på att testet har visat fel och att hon hör bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar