Vad nytt?

Jag vet. Det var ett tag sedan jag skrev. Det betyder inte att jag inte har något att skriva, bara att jag inte haft tid eller ork.

Barnen har nu varit på gymnastik hela tre gånger och ska dit i kväll igen. De verkar gilla det. Natalie är lite osäker och håller gärna Lucas i handen när det går. De har fått göra många olika saker, alltid genom lek. Det är även ganska fritt och ingen tvingas till att göra något.

Förra söndagen träffades vi mammor i den svenska barngruppen utan barn och åt brunch. Det var riktigt trevligt och vi programmerade varenda onsdagseftermiddag fram till sommaren. Många roliga aktiviteter blir det.

I början av januari började jag träna lite på ett gym. Efter ett par gånger fick jag så ont i nacken och ner i ryggen mellan skulderbladen. Jag vet inte om det har med träningen att göra, men jag antar det. Efter ett par veckor med ont och en ständig huvudvär märkte jag även att mina ben är svullna. Vad är detta? Jag ringde till läkaren och fick tid samma dag (inga långa väntetider här inte!). Läkaren kände att jag var stel i nacken och ryggen och gav mig recept på sjukgymnastik (nio gånger). Benen var inte så mycket svullna och läkaren tyckte jag kunde prova med stödstrumpor. Blodprov på koagulering togs, men de var normala. Jag har redan varit hos sjukgymnast två gånger och nacken känns bättre. Det är fortfarande en punkt mellan skulderbladen som gör ont när jag vrider huvudet och om jag inandas djupt. Benen är inte så svullna längre men det sticker lite i fötterna. Det beror väl på dålig cirkulation, men jag undrar varför det har blivit så helt plötsligt.

I helgen var vi bjudna på hotel och bad i varma källor i Andeer. Svärföräldrarna var med (det var de som bjöd). Svärisarna hade ett rum och vi fyra hade en familjesvit; två sovrum och ett stort badrum. Barnen var så lyckliga när de såg att de hade eget rum med dubbelsäng. Vi badade i flera timmar i det varma vattnet i pool både utomhus och inomhus. Det kan jag rekommendera. På söndagen stannade vi i en by på vägen hem och åkte pulka och kälke.  

I morgon ska Natalie kontrollera öronen och hörseln. Detta ty dagisfröken insisterar att Natalie inte alltid hör eller reagerar på tilltal. Vi får se om det beror på hörsel eller inte.

Jag höll på att glömma, Lugano har fått sin första snö för denna vinter. Jag och barnen byggde snögumme, snölykta och annat i trädgården medans Christian skottade utanför huset. Jag hjälpte till att skotta lite snö jag med, men det borde jag nog inte gjort med tanke på min onda rygg. Men det är ju så roligt...

Rutiner

Dagis har börjat igen och rutinerna är tillbaka som vanligt. I kväll ska Lucas och Natalie börja på gymnastik. Hoppas de gillar det. Jag och Christian har skrivit in oss på ett gym och ska försöka träna minst ett par gånger i veckan. 

Vi åkte skidor i lördags igen. Lucas är så duktig. Han åker redan helt själv, men alldeles för fort enligt mig. I söndags var barnen ute och sparkade lite sparkcykel. Som vanligt ramlade Lucas och hjälmen fick sig en bra smäll. Lucas fick ”bara” ett skrapsår på hakan. Sedan lekte barnen med sina drakor och det var roligt ända tills de trasslade in sig i varandra.

Julstädning

I går började jag städa bort julen. Granen kläddes av och packades ner i sin låda. Jag lade alla småtomtar i tidningspapper och ner i sin kartong. Tänk att man kan längta så mycket efter att få plocka fram julsakerna och sen några veckor senare tycka att det är skönt att plocka bort dem. Jag är trött på alla julsaker efter att de stått framme i en månad. Nu ska kartongerna in i källaren där de får stå till nästa jul. Denna procedur väcker dock alltid lite tankar i mig. När kartongerna tas fram igen kommer ytterligare ett år ha passerat. Vem vet vilka nya minnen vi kommer ha när tomtarna packas upp nästa gång? Natalies skolstart. Ett par resor till Sverige. Ett par resor till St. Moritz. Får vi vara friska? Kommer alla nära och kära finnas kvar?

2011...

... är slut. Det gick fort. Detta är vad jag först och främst minns från 2011:

Natalie genomgick magnetresonans av hjärnan och en kognitiv utvärdering och hon blev friskförklarad från sin hjärnblödning.
Natalie var i Zurich på Kinderspital på återbesök två gånger.
Lucas fick dropp på sjukhuset för uttorkning efter magsjuka.
Min morbror och Christians farbror dog.
Vi gjorde i ordning uteplats i trädgården.
Båda barnen lärde sig cykla utan stödhjul.
Natalies dansuppvisning.
Christian fyllde 40.
De hemska skjutningarna i Norge.
Lucas började på dagis.
Lasse opererade bort en tumör.
Lucas lärde sig åka skidor.
Luciatåget i Lugano.

I övrigt minns jag 2011 som ett år med mycket fint väder, många strandbesök, många möten i den svenska barngruppen och relativt friska barn.

Nu går vi...

...mot ljusare tider. Fast idag känns det mörkt för det är molnigt och regnar. Det betyder i och för sig snö i bergen, och det är ju bra om man gillar skidåkning.

Nyår firade vi hemma med vänner. Barnen lekte och vi åt gott. Nästan alla barnen var vakna och skålade vid midnatt. Detta medförde dock att Natalie och Lucas sov mycket dåligt under natten. Först kunde Natalie inte somna, var alldeles för trött, hade ont i halsen och kl två kräktes hon, av övertrötthet tror jag. Hon sov till och från och sedan vaknade Lucas och grät runt 5-tiden. Då hade jag ännu inte somnat. Lite förlorad sömn togs igen under morgonen och vi åt frukost kl 11.

Natalie hade feber igen på söndagen, ännu ont i halsen och ont i huvudet och var allmänt hängig. Fyra dagar i rad och det är oundvikligt att vi inte blir oroliga. Vi övervägde att åka till sjukhuset, men eftersom hon trots allt lekte och åt mat som vanligt så gjorde vi inte det. Vi bestämde att avvakte en dag. Det är svåra beslut att ta. Vi övereagerar, jag vet det, men efter vad vi gått igenom är det nog normalt. Vid varje sjuksymtom på Natalie tror jag att vi kan förlora henne. Att om vi avvaktar en dag med läkarbesök kan det betyda skillnad mellan liv och död.

Julen

I dag är jag tillbaka på jobbet efter en liten långhelg. Christian är ledig hela veckan, men jag jobbar tisdag och torsdag. Solen skiner och det är ganska varmt så det är inte särskilt lockande att vara på jobbet, men semesterdagar växer inte på träd...
Julen är över. Barnen öppnade julklappar både på lördags- och söndagsmorgonen. Vi åt lite gott på lördagskvällen tillsammans med svärföräldrarna hemma hos oss. På söndagen var vi hos Christians kusin och firade jul. Barnen var glada för alla sina julklappar. Det blev böcker, filmer, lite kläder och pussel till båda två, en radiostyrd bil, delar till Brio tågabana och en liten handdator till Lucas och lego, väggdekoration och pyssel till Natalie. Julstämningen inföll trots att vi hade strålande sol och 12 grader. Barnen spelade fotboll efter lunchen och det resulterade i ett besök på akuten med Lucas... Han ramlade in i en rosenbuske och fick ett skärsår i pannan. Blod rann nerför ansiktet och det såg ganska djupt ut så vi tyckte det var bäst att visa upp såret. Det behövdes dock inte sys, han tejpades bara.

Igår åkte vi upp till Lüina-Airolo och åkte skidor. Lucas åker nu nerför barnbacken alldeles själv och Natalie tog mod till sig och provade lite hopp med skidorna. Om barnen vill åker vi nog dit i morgon med.

Julfest på dagis

I går vad det julfest på dagis. Föräldrarna hade gjort i ordning lite drick- och ätbart och vi samlades några timmar alla tillsammans. Barnen sjöng några jullåtar. De flerspråkiga barnen fick hälsa god jul till de andra på sitt andra språk. Svenska, kroatiska, japanska, ryska och schweizertyska blev det. Det skulle även blivit på portugisiska och engelska men dessa barn var sjuka. Det verkar som att det går runt magsjuka. Hoppas vi besparas detta. Det skulle verkligen förstöra julhelgen.

Föräldrasamtal

I fredags var jag och Christian på föräldrasamtal hos dagisfröken. 

Lucas, inga problem. Fröken sade att han är generös, hjälper gärna de andra, mycket närvarande, intresserad och tidig i utvecklingen. Det är ju skönt att han inte visar sin trotsiga sida på dagis...

Natalie ska börja skolan nästa år ty här börjar de skolan de året de fyller 6 år, och det gör ju Natalie i september nästa år. Inga problem med skolstart, hon hänger med och är på ”rätt nivå”, eller hur man ska uttrycka det. Hon är också mycket hjälpsam, hjälper de mindre med jackor och skor utan att fröken behöver fråga och så vidare. Ett litet orosmoln finns dock kvar när det gäller hennes koncentration eller reaktionsförmåga. Detta enligt fröken, men jag kan inte nejka till att jag också har noterat detta. Det är svårt att beskriva, men ibland är hon någon annanstans i tankarna och hänger inte med i diskussionen. Det är som att hon inte hör, men jag tror inte det är något fel på hörseln. Nåja, fröken vill att hon åter genomför ett kognitivt test (hon har redan gjort det genom sjukhuset i Bellinzona för drygt ett år sedan men inget ovanligt noterades). Det kan ju inte skada. Det skulle vara intressant att få veta vad vi kan göra för att hjälpa henne, särskilt i skolan då hennes mentala närvaro är viktig för att kunna följa med på lektionerna och lära sig.

Dansskola

I torsdags var jag med och tittade på Natalies danslektion. Det var ”öppna dörrar”. Detta sker bara en gång om året, de andra dagarna är dörrarna stängda och inget tjuvtittande är tillåtet. De är så söta de små flickorna i sina ljusrosa balettkläder. Natalie var glad att jag var med, men var ganska blyg att visa vad hon kan. Lucas satt med och tittade han med. Han ville ta över min telefon och fota och tillslut fick jag ge honom ett tuggummi för att sitta still och låta bli min telefon...

Lucia på dagis

I onsdags var jag och Camilla (en annan svensk mamma vars son går i samma dagisgrupp som mina barn) på dagis och bakade pepparkakor och lussade. Vi började med att baka pepparkakor; 26 barn i åldrarna 3-6 år och 3 vuxna (jag, Camilla och dagisfröken). Det var kul men ganska stressigt. Alla barnen ville ha hjälp med att kavla och lägga på plåt, samtidigt. Jag tror dock att barnen hade mycket roligt, och det var ju därför vi gjorde det. Efter bakningen klädde sig de svenska barnen i Luciakläder. Sjungandes tågade de in i ett ganska mörkt rum och alla de andra barnen satt stilla och tittade på. Sankta Lucia, Blinka lilla stjärna, Midnatt råder och Staffan stalledräng sjöng de. De var så duktiga! Efter detta berättade jag lite för barnen om Lucia och hur vi firar det i Sverige. Det känns speciellt att barnen kan få gå Luciatåg, precis som jag själv när jag var barn.

På eftermiddagen hade den Svenska barngruppen sin träff hemma hos en av de svenska mammorna. Hon hade bakat underbart goda lussekatter och vi åt och åt och åt. Tack Johanna! Utan dig hade jag inte fått äte en enda lussebulle denna jul. Jag har inte hunnit/orkat baka saffransbullar i år. Ni i Sverige är lyckligt lottade som kan köpa färdiga bullar om ni inte orkar baka. Njut för mig med!