lördag 15 december 2012

måndag 10 december 2012

Lucia

Svenska skolan hade julavslutning med Luciatåg i lördag. Va fina de var!

 



fredag 7 december 2012

Första snön...

...har kommit. Inte mycket men det täcker i alla fall gräsmattan. Barnen är hellyckliga, men jag är tveksam till att snön ligger kvar någon längre tid.

Jag har bakat hela morgonen till mitt kakkalas på söndag då jag bjudit in några kolleger. Sju olika sorter har jag fått ihop. Julinköpen är klara och nedräkning till Sverigeresan har börjat.

Allt är bra med oss förutom det vanliga tjatet vareviga dag. Att vara mamma är inte alltid helt lätt. Kanske är det inte så lätt att vara barn heller...

I morgon har svenska skolan luciafirande och julavslutning. Kul!

måndag 3 december 2012

Schweizisk sjukvård


Någon gång skrev jag ett kort inlägg med samma titel. För ett år sen var det kanske. Detta inlägg har klart flest klickar på denna blogg. Varje dag minst tre-fyra stycken. Kanske för att många är intresserade av schweizisk sjukvård? Och lite kommentarer från anonyma har jag fått. 
 
Efter 11 år i Schweiz, 24 år i Sverige, ett antal besök på sjukhus, särskilt med min dotter, så är i alla fall min åsikt att den schweiziska sjukvården i genomsnitt är bättre än den svenska. Jag tror helt ärligt att min dotter inte hade levt idag om hon blivit sjuk i Sverige! Det är min åsikt och den står jag för. Men visst, bor man i Sverige, har bott där hela sitt liv och bara läser svenska utvärderingar om kvaliteten på svensk sjukvård så kanske man inte tycker likadant...   

Jul...


Julförberedelserna är i full gång. Vi har trotsat och juldekorerat med utomhusbelysning, julgran, juldukar och tomtar redan till 1:a advent i år igen. Vanligast här är att man gör det runt den 8:de december, som är helgdag här. Barnen har redan varit på tre julfester i helgen och fått godispåsar och presenter. Pepparkakorna är bakade. Båda barnen hjälpte till och var riktigt duktiga, men de tröttnade halvvägs, fast det var lika bra det för då kunde jag baka i lugn och ro och sedan städa köket från mjöl och deg.

Mitt i julstöket så renoverar vi badrummet. Vi har tagit ut den gamla duschkabinen, kaklat väggarna och snart kommer duschväggarna och nytt handfat. Det blir nog inte helt klart förrän efter jul. Mycket damm har det blivit av arbetet så innan vi kunde julpynta i lördags hjälptes vi åt alla 4 med att städa. Lucas älskar att hjälpa till med städning och bakning. Om jag är i köket kommer han med en gång och ska hjälpa till. Kul!

Nästa helg har jag bjudit in arbetskamraterna på thé och julkakor så det räcker inte med att vi redan har pepparkakor, bondkakor, drömmar och chokladkakor. Innan helgen ska det bli mjuk pepparkaka och chokladbollar. Hinner jag vill jag göra kokoskakor och nötklickar. Julkort och fotoalmanacka ska ännu göras i veckan. Fast vi får se, jag ska till London i veckan med jobbet så det kanske blir lite stressigt...

tisdag 13 november 2012

Regn på helgen, sol i veckan

I helgen regnade det. Barnen var på svenska skolan på lördagen. Lucas hade lärt sig ett nytt svenskt ord: kissa (vi säger pinka). De fick egna pysselböcker och de var så stolta, särskilt Lucas som inte har så många pysselböcker förut. Natalie får klura lite extra på ord och övningar där j, y, å, ä och ö finns med. Dessa bokstäver saknas i det italienska alfabetet. På natten sov de hos sin farmor och farfar och då åkte jag och Christian till Como och åt japanskt.

I går kväll, måndag, gick alla barnen här i byn en parad med lyktor som de gjort själva. Detta görs varje år den 11 november (fast den 12 i år eftersom det regande den 11) på San Martinodagen (vem nu San Martino var...) . Mysigt.

Just det, i fredagskväll ordnades det en myskväll med berättelse i skolan för skolbarnen. Natalie gick dit med sitt gossedjur under ena armen och en kudde under andra. Va gulligt!  

tisdag 6 november 2012

Kreuzlingen

November månad. Det är i alla fall bättre än oktober. Inte vädermässigt kanske, men känslomässigt.

Natalie har fått sin nya stödstrumpa efter ett sommaruppehåll. Den är kort den här gången, slutar under knäet. Det känns mycket bättre än strumpan som gick hela vägen upp med ett band runt midjan. Nu kan hon enkelt klä av och på sig och behöver inte ta av strumpan när de har gymnastik. Hennes högra ben är ännu svullet, men det har varit ganska konstant i nästan två år. Det skiljer 3-4 centimeter i omkrets på låret och 1-2 centimenter vid knäet och lite mindre längre ner. Det kanske inte låter så mycket, men man ser det faktiskt om man tittar efter. Strumpan ska förhoppningsvis med sitt tryck vidga venerna och öka cirkulationen i benet. Dessutom så förebygger den eventuella ödem som skulle kunna uppkomma.

Hörapparaten fungerar bra. Hon klagar inte och kan sätta in den med enkelhet framför en spegel. Under skollovet hade jag med slangarna och gummiinsatsdelarna på jobbet för att tvätta i ultraljudsbad. Man ska göra det regelbundet. Varje kväll tvättar jag gummiinsatsen med alkohol. Nu kan jag lägga till en handtvätt av stödstrumpan på att-göra-listan.

Under skollovet åkte vi till Kreutzlingen i två nätter. Vi har bekanta som bor där. En familj som vi lärde känna under vår „vistelse“ på Kinderspital (barnsjukhuset) i Zurich. Deras nyfödde son låg med allvarliga hjärtfel på intensivvårdsavdelningen i flera veckor i sängen bredvid Natalie. En liten säng, en liten pojke, med stora slangar som gick in och ut ur den lilla kroppens alla möjliga hål. En jobbig start på livet. Men han klarade sig fint med hjälp av skickliga hjärtläkare och kirurger och är nu som vilken annan 2.5 åring som helst.  Föräldrarna kommer ursprungligen från Italien. De är bland de mest generösa personer som jag träffat. Trots att vi egentligen inte har något gemensamt och är väldigt olika som personer så har vi behållit kontakten. Det är deras förtjänst. De ringer, skickar sms, skickar presenter till barnen och har hälsat på oss i Lugano. Nu var det vår tur.
 
Kreuzlingen ligger i nordöstra Schweiz just vid gränsen till Tyskland och Bodensjön. Vi hade hittat ett litet bed and breakfast på landet och det var helt fantastiskt (http://www.brenners-erlebnishof.ch/). Ett litet agriturismo med djur som barnen fick mata; kaniner, höns, marsvin, getter... De hade sju gosiga och tjocka bondkatter. Gunga och koja i ett träd. Leksaker. De hade även kor, kalvar och en tjur och under natten vi var där föddes en liten kalv. På morgonen kom „mamman“ med frukost med nybakt bröd.
 











 
 
Under fredagen då våra vänner arbetade besökte vi staden Konstanz (i Tyskland) och Sea Life, som är ett aqvarium med fiskar, hajar, sköldpaddor, pingviner mm. Lördagen promenerade vi vid grönområdet vid sjön i Kreutzlingen med våra vänner.
 

 

Jag har även lite bilder på barnen (ännu i pyjamas) från förra helgen då vi bakade kanelbullar.
 


tisdag 30 oktober 2012

Vad händer?

Hösten har kommit och sommarvärmen är borta. Vi hade några riktigt varma höstdagar, men nu har vi tagit fram vinterjackorna.

Natalie trivs i skolan och tycker det är riktigt roligt. Hon läser nu ord och meningar på alla möjliga ställen; skyltar, flingpaket, reklamblad osv. I skolan lär de sig skrivstil och jag tycker hon är riktigt duktig på det. Hon kommer nog få en mycket finare hanstil än jag någonsin fick.

De har gymnastik tre gånger i  veckan. Natalie gillar det. En gång fick hon applåder för hon lyckades klättra upp på ett rep högst av alla, bara två stycken till av alla ettorna (tre klasser) hade klarat detta. De går till biblioteket en gång i veckan då de får låna med sig en bok hem. En gång i veckan har hon religion och så har de „pyssel“ timmor.

Förutom skolan så går Natalie på simskola, balettskola och så tog hon 4 tennislektioner i september-oktober.

Lucas hade det jobbigt de första veckorna på dagis utan Natalie, men verkar anpassat sig och har hittat sin plats. Han leker mycket med de nya barnen. Han går även på simskola en dag i veckan.

Han har dock blivit mycket trotsig hemma och är ständigt arg och tvär. Han vägrar samarbeta och över huvud taget göra något som vi ber honom om. Det har gått så långt att vi inte vet hur vi ska hantera detta och har gått till barnpsykiater för hjälp. Vi har redan fått lite hjälp från honom och tips på hur vi ska agera. Han säger att Lucas är en osäker pojke och inte alls så stark och oberörd som har verkar. Han behöver få känna att han är älskad. Den sista tiden har vi mest grälat och tjatat på honom, men nu ska vi försöka sluta med det. Det kommer kräva en hel del tålamod!

Denna vecka har barnen skollov. I dag ska de åka till badhuset med babysittern. Vi ska även åka bort två nätter och hälsa på vänner i norra Schweiz.

tisdag 23 oktober 2012

I dag: Tio år utan Pappa

Pappa, vi har inte glömt dig. Du finns, och kommer alltid att finnas, i våra minnen.

Tio långa år utan dig. Så mycket har hänt som vi hade velat dela med dig. Du ville vara kvar, men sjukdomen tog dig ifrån oss, alldeles för tidigt. Det kan vi inte ändra på.

Livet har gått vidare, men du lever kvar i oss. I våra tankar, i våra minnen och i våra hjärtan.

Vem vet? Kanske finns du ändå här bredvid. Vandrar vid vår sida. Stöttar oss i motgångar och glädjer dig åt våra lyckliga stunder. Det vill vi gärna tro.

tisdag 9 oktober 2012

Dinoland mm

I lördags gick barnen först till den svenska skolan. Det var tredje lördagen nu sedan starten i september. Barnen verkar gilla det. Efteràt besökte vi höstfestivaeln i lugano där staden bjöd pà ansiktsmàlningar pch underhàllning med féer bland annat.


I söndags besökte vi Dinoland. En skog med dinosauriemodeller, inte sà mycket mera. Det är säkert mycket intressant för dinosaurieälskare men Natalie och Lucas gav bättre betyg pà lekparken vi besökte efteràt.

En tjej som glatt visar upp gluggen. De nya tänderna börjar sà smàtt titta fram.






måndag 8 oktober 2012

Pappas födelsedag

För 10 år sedan (i går) firade vi att du fyllde 55 år. Då visste vi alla att det skulle bli din sista födelsedag. Bara drygt 2 veckor senare tog ditt liv slut. Tänk att 10 år redan har gått! Dagarna flyter på, livet går vidare, men visst tänker jag på dig, det gör jag. Det gör barnen med, fast ni aldrig träffats. De frågar mycket om dig och vi tittar på bilder. Natalie säger att hon skulle vilja flyga upp till dig och Lucas har släppt heliumballonger till dig flera gånger. Själv kan jag inte göra så mycket mer än att tänka på dig, för vad jag än gör så ändrar det ingenting. Du kommer aldrig mer tillbaka.

torsdag 27 september 2012

Tappat tänder

Natalie har tappat sina två första tänder! Den första den 14 september och den andra den 16. Båda två kom ut med lite draghjälp fràn mamma :-)
Tandfén var så snäll och kom med hela 2 chf för varje tand.

fredag 14 september 2012

Födelsedagen...

...blev bra. Det var lite tråkigt att det regnade när vi haft fint väder så länge och det var fint dagen efter igen. Det hade varit roligare om kalaset hade varit utomhus, men så blev det inte.


På morgonen fick Natalie öppna paket från mormor (en dagbok med lås) och kortet från gammelmummo. Hon fick välja vad hon ville ha på sig; det blev klänning med strumpbyxor. På eftermiddagen kom hennes tjejkompisar från klassen och firade med prinsesstårta, fiskdamm och lek. Hon fick massa fina paket av tjejerna. På kvällen fick hon lite paket från oss med. Hon var nöjd med dagen, särskilt med den nya sparkcykeln från mormor och digitalkameran från oss (vår gamla…). Cykeln som hon fick för några veckor sedan var ju också en födelsedagspresent.





tisdag 11 september 2012

Svenska Skolan i Lugano

I lördags startade de allra första lektionerna i den svenska skolan i Lugano. Konsuln var med för att inviga skolan och sedan drog det igàng. Lucas gàr i den yngre klassen och Natalie i den äldre. Det gick bra. Lektionerna kommer vara ungefär varannan lördag, tre timmar vaje gàng. Bilder finns här.

måndag 10 september 2012

Skol- och dagisstart


En vecka har gått sedan den första dagen i skolan. Hur gick det då? Bara bra! Christian hade tagit ledigt på morgonen och jag hade bytt dag på jobbet för att vara med denna dag.
 
Vi lämnade först Lucas på dagis. Han var lite ledsen eftersom inte Natalie skulle stanna där med honom. Han fick Natalies nalle med sig att krama.
 
 
 
Sedan gick vi med Natalie till skolan, som ligger precis bredvid. Natalie var glad och förväntansfull.
 

 
 
Rektorn hälsade alla välkomna ute på skolgården och de nya eleverna ropades upp med namn. Sedan fick vi gå med in en stund i skolsalen. Natalie tog skolbussen hem för att äta lunch och sedan tillbaka igen. Sedan hände faktiskt det jag fasat för, hon missade bussen hem på eftermiddagen! Där stod jag och Lucas och väntade på bussen, men hon var inte med! I samma ögonblick ringde min vän Camilla och sade att hon stod där med Natalie på skolgården. Om jag förstod rätt så hade Natalie tagit lite för lång tid på sig med skor och jacka och när hon kom ut hade bussen redan gått.
 
 

söndag 2 september 2012

Sista dagen på sommarlovet.

Sista dagen på sommarlovet. Vi åkte till Gandria och promenerade och åt glass. Barnen har blivit så duktiga och promenerar gärna, om målet är en lekplats eller glass. 





Förra helgen var vi vid Monte Bré och hade picknick. Underbar utsikt därifrån.




lördag 1 september 2012

Snart börjar skolan!

Det är spännade. Vi räknar ner. Skolstart för stora tjejen (på måndag), skolstart i svenska skolan (på lördag) och så hennes sjätte årsdag (den tolfte september).


Det blir mycket nytt, men inte bara för henne, för mig med. Jag vet inte hur det går till här vid en skolstart. Men jag lär mig. De har ju inte låg-, mellan-, och högstadium utan först 5 år scuola elementare och sedan 4 år scuole medie. Morgonen börjar kl 8.30 och dagen slutar kl. 16.15 (11.45 på onsdagar). Till skillnad från förskolan äter de inte där. De har lunchpaus mellan 11.45 och 13.45.

I onsdags fick eleverna träffa sin lärare i skolan. Natalie har hamnat i klass 1B med en manlig lärare. Han verkar trevlig och jag har bara hört positivt om honom. Barnen fick färglägga ett körsbär, skriva sitt namn, klippa ut det och klistra upp det på ett träd på dörren. Jag antar det kommr hänga där under skolåret. Sedan fick de en liten läxa till skolstarten på måndag. På ett papper där läraren skrivit namnet på varje elev i skrivstil skulle barnet fylla i sitt namn tre gånger, med tre olika färger utan att lyfta på pennan. Ja, de börjar ju direkt med skrivstil här och inte stora bokstäver. Skolväskan är packad och klar, med mapp, pennskrin, tofflor och gympapåse. Och så läxan förstås som hon naturligtvis gjorde direkt vi kom hem.

Och så blir det skolbuss. Fram och tillbaka flera gånger om dagen.

Jag är lite orolig för hörseln. Kommer Natalie höra tillräckligt. Hörapparaten hjälper naturligtvis till, men hörseln blir inte perfekt med hörapparaten. Dessutom är det mycket störande om det finns mycket buller runtomkring. Hon måste även vara ordentlig och ta av och på apparaten när de har gymnastig och inte glömma den någonstans.
Vi var förresten på kontroll på sjukhuset i Luzern för en dryg vecka sedan och de var nöjda med hörapparaten och kunde även bekräfta att Natalies hörsel var oförändrad sedan sista kontrollen.


Foton

Här kommer lite foton fràn när vi var i St.Moritz. Bättre sent än aldrig...