Snart börjar skolan!

Det är spännade. Vi räknar ner. Skolstart för stora tjejen (på måndag), skolstart i svenska skolan (på lördag) och så hennes sjätte årsdag (den tolfte september).


Det blir mycket nytt, men inte bara för henne, för mig med. Jag vet inte hur det går till här vid en skolstart. Men jag lär mig. De har ju inte låg-, mellan-, och högstadium utan först 5 år scuola elementare och sedan 4 år scuole medie. Morgonen börjar kl 8.30 och dagen slutar kl. 16.15 (11.45 på onsdagar). Till skillnad från förskolan äter de inte där. De har lunchpaus mellan 11.45 och 13.45.

I onsdags fick eleverna träffa sin lärare i skolan. Natalie har hamnat i klass 1B med en manlig lärare. Han verkar trevlig och jag har bara hört positivt om honom. Barnen fick färglägga ett körsbär, skriva sitt namn, klippa ut det och klistra upp det på ett träd på dörren. Jag antar det kommr hänga där under skolåret. Sedan fick de en liten läxa till skolstarten på måndag. På ett papper där läraren skrivit namnet på varje elev i skrivstil skulle barnet fylla i sitt namn tre gånger, med tre olika färger utan att lyfta på pennan. Ja, de börjar ju direkt med skrivstil här och inte stora bokstäver. Skolväskan är packad och klar, med mapp, pennskrin, tofflor och gympapåse. Och så läxan förstås som hon naturligtvis gjorde direkt vi kom hem.

Och så blir det skolbuss. Fram och tillbaka flera gånger om dagen.

Jag är lite orolig för hörseln. Kommer Natalie höra tillräckligt. Hörapparaten hjälper naturligtvis till, men hörseln blir inte perfekt med hörapparaten. Dessutom är det mycket störande om det finns mycket buller runtomkring. Hon måste även vara ordentlig och ta av och på apparaten när de har gymnastig och inte glömma den någonstans.
Vi var förresten på kontroll på sjukhuset i Luzern för en dryg vecka sedan och de var nöjda med hörapparaten och kunde även bekräfta att Natalies hörsel var oförändrad sedan sista kontrollen.

Foton

Här kommer lite foton fràn när vi var i St.Moritz. Bättre sent än aldrig...

Tanden är lös :-)

Natalie klagade pà ont i ena framtanden (nedre) i gàr. Och vad ser jag? Den sitter lös! Lilla flickan är pà väg att tappa sin första tand! Vilken lycka! Hon berättade det för alla hon passerade under hela eftermiddagen. Nu är fràgan, hinner den lossna innan skolan börjar om 7 dagar?

St.Moritz

Jag har inte sktivit på ett tag trots att vi har gjort manga roliga saker som jag skulle vilja berätta om. Det får bli lite kortfattat i allafall. Efter Sverigeresan var vi hemma och vände och åkte till St.Moritz där vi stannade i 11 nätter. Vi vandrade, cyklade, picknickade, badade, besökte lekparker, åkte linbanor och mycket annat. Barnen var så duktiga och vandrade på vandringsleder i flera timmar utan att beklaga sig. Det är så roligt att vi kan göra sådana saker tillsammans som inte gick när de var yngre. Vi hade bra väder, precis lagom varmt på dagen och lagom svalt på natten. Vi såg många olika djur; hästar, ekorrar, kor, kaniner, getter, murmeldjur, rådjur och grodor. Det blev helt klart en chockartad omställning för kroppen att komma hem till ett 35-gradigt Lugano. Bilder kommer.

Sverige

Nu är vår Sverigesemester snart slut. I morgon åker vi hem. Vi har hunnit med i stort sett allt vi planerat och har haft bra väder. Vi har besökt
- Lummelundagrottorna där barnen fick hjälmar och ficklampor och gick med andra barn en runda i knattegrottan,
- Pippis sommarland där barnen åkte alla karusellerna och tittade på Pippiteatern,
- Vattenland där vi roade oss allihop med vattenrutchbanor av olika storlek,
- Tofta strand där barnen badade i havet och poolen och dansade till live musik på After Beach
- gård i Sjonhem där barnen fick klappa smådjur och rida på hästar
- invigningen av medeltidsveckan.
Vi har hälsat på släktingar och träffade min kompis Katja med familj. Vi har inte setts på många år och det var roligt att träffa henne, hennes man och de goa barnen.

Vi har dessutom ätit oss mätta på lite godsaker som vi bara äter när vi är här: fiskbullar, köttbullar med lingonsylt, kanelbullar, lakritsglass, kräftor, estrella chips och helgrillat lamm bla.

Nu ska väskorna fram och med oss härifrån har vi jordgubbskräm, våffelmix, snabbrisgrynsgröt, pepparkakskryddor, läkerol salmiak, kexchoklad, russin, bullformar, torrjäst, lakritsgodis och några barnböcker.

 

Ambulans

I morse, på väg till jobbet, såg jag en ambulans. Och så började tårarna rinna. Bara så där. När jag ser en ambulans så kommer det fram jobbiga minnen. Ambulanser betyder sjukdom eller olycka. Någon måste snabbt till sjukhus, eller transporteras från ett sjukhus till ett annat. En person mår inte bra, anhöriga är oroliga. Så mycket lidande, så mycket oro.

Jag tänker tillbaka på när Natalie var på sjukhuset i Lugano och fick behandling för lunginflammation, inget särskilt uppjagande, men nog så jobbigt bara det. Min dotter ligger på sjukhus! Efter två sömnlösa nätter med henne på sjukhuset kom Christian och bytte av på torsdagsmorgonen den 28 januari så jag fick åka hem och sova. Jag tog ett sömnpiller och somnade. Efter några timmar blir jag väckt av barnflickan. Christian har ringt. Natalie måste transporteras till Zurich med ambulans (pga av snöoväder var helikopter uteslutet)! Jag måste packa en väska till mig själv och till Natalie. Jag fick panik! Jag irrade runt i huset och visste inte vad jag skulle packa, kunde inte tänka klart.

Hur som helst så kom vi iväg i ambulansen, jag och Natalie. Hon var inte riktigt vid medvetande pga lugnande och smärtstillande och fick även syrgas. Trots att det måste tagit drygt två timmar så minns jag det som att det gick så fort. Jag gick efter Natalies säng med väskorna när ambulanspersonalen körde sängen till akuten. En väska till mig och en väska till Natalie. Den rosa rullväskan med Nalle Puh som hon fått av mormor. Men Natalies väska fick följa med mig på rummet, hon behövde inga kläder på akuten, än mindre skor och vinterjacka. Varje kväll tittade jag i hennes väska. Jag tittade på hennes nya trosor med små hästar på, som vi handlat bara några dagar innan hon insjuknade, och den nya jackan som hon fått i julklapp och knappt hunnit använda. Jag hade med mig en nalle, en likadan som Natalies favorit som hon hade bredvid sig i sjukhussängen (jag hade nämligen köpt en extra för att ha i reserv i fall den andra kom bort). Den kramade jag på nätterna. Skulle hon någonsin få använda sina kläder igen och få krama sin nalle eller skulle jag få bära hem sakerna i väskan igen, till ett tomt rum? Nej, nej, nej, det fick bara inte hända! Och det hände inte heller! Vi vann!

Sommaren fortsätter

Vi njuter av sommaren. Värme runt 25-30 grader, sol nästan varje dag och varma kvällar. Barnen är uppe till sent och sover långt in på förmiddagarna. Den senaste veckan har varit fullbokad med middagar och luncher, men det är bara kul! Den nya gasgrillen och uteplatsen använder vi flitigt. Just nu räknar vi ner, på lördag åker vi till Gotland. Hoppas vi får lite sol och värme där med. På programmet står Pippihuset, vattenland, hästridning, strand och slappa. Efter 10 dagar på Gotland åker vi hem och vänder och åker ca 10 dagar till bergen.  

Sommar, mat och doktor

Lucas hade feber i fredags och fick tyvärr avstå sista dagen på simskolan. I söndags var vi på lunch i Italien för att fira barnflickans födelsedag. Vi åt typisk mat; salami, polenta och pizzocheri, kött, ost, tårta. Det är inte den nyttigaste menyn som finns, men det enda man kunde äta på den restaurangen (som för övrigt är en av de många restauranger i Italien som bara har ett hål i golvet som toalett...). Det blev lite för mycket mat för Natalie och hon kräktes upp all mat. Efter lunchen badade de i en liten sjö.

I går var jag hos doktorn med Natalie. Det är ett par veckor nu som hon pinkar så ofta. Jag ringde på morgonen och fick tid samma dag, det är så det fungerar här! De testade hennes urin men socker och proteiner var ok och det fanns inte heller några bakterier. Doktorn tror att det är psykiskt och det kan vara skolstarten som hon spänner sig för. Vi får nu försöka tvinga henne att hålla sig lite längre.

Vädret är riktigt somrigt nu och vi njuter. Vi promenerar på kvällarna efter middagen och igår var vi på tivoli.

Bad och sol

Förra helgen turistade vi på hemmaplan. Vi åkte ut med båt på sjön och badade och solade. På lördagskvällen åt vi middag på restaurang i Italien med efterföljande italiensk glass i glassbaren i byn. Jo, italiensk glass är inte som andra glassar. Den som smakat vet. Mmmm.

Denna vecka följer barnen ett sommar bad-och-sport-program, eller vad man kan kalla det. De är där från kl 9 till 12 och gör olika sportaktiviteter och simning. Barn från 5 år kan även stanna och äta och fortsätta aktiviteterna på eftermiddagen, men eftersom Lucas är för liten så går både han och Natalie bara förmiddagar. Det skulle vara trist för Lucas att vara ensam hemma på eftermiddagarna annars. De är så entusiastiska och har så roligt! De har provat basket och innebandy för första gången. Tyvärr så fick Lucas feber idag på eftermiddagen så han kan tyvärr inte gå dit i morgon. Det är synd (det är även lite synd om mig som hade planerat in vattengympa).

I går eftermiddag var vi och hälsade på en tjej som jag lärde känna på vänta-barn-kursen när jag var gravid med Natalie. Vi har inte setts på nästan tre år och barnen kommer inte ihåg varandra. Det var roligt att ses igen och det kommer vi nog göra fler gånger innan våra stora (snart) sexåringar börjar skolan i höst.

Semester: Havet

Vi kom hem i lördags efter en vecka vid havet i Toscana. Härlig värme och sol varje dag. Det var sjätte året i rad som vi åker till samma ställe, men det var första året som vi var där i juni och inte i september. Det är slut på resor i september eftersom Natalie börjar skolan i höst. Det är lite synd. Vädret i september har alltid varit bra och det kostar halva priset. Nåja. Barnen älskade poolen vid hotellet. De var i stort sett i vattnet hela tiden, med huvudena mera under ytan än över. Simskolan har verkligen bidragit till vattenvana och Natalie kan simma över halva poolen helt själv. Lucas kan simma han med, men bara några meter och bara med huvudet under ytan. De gillade att vara på stranden med. Vi badade i havet, grävde i sanden och plockade snäckor. På kvällarna gick vi ut och åt. Det blev sena kvällar, men barnen sov så bra på nätterna och vaknade aldrig innan 9. De håller på att bli stora!

Det var även första året som vi skulle göra denna resa själva, utan svärmor och svärfar som brukar följa med. Vi gör knappt några resor bara vi fyra. När vi är i Sverige bor vi hos mamma och när vi är i bergen är svärmor och svärfar alltid där. Gissa vem som dyker upp på onsdagsmorgonen? Som bokat tre nätter i rummet bredvid vårat? Jo, svärmor och svärfar. De ville överraska oss. Nog blev det en överraskning alltid...